Mänsklighet och andlighet går hand i hand. Oavsett så handlar livet och döden om en strukturell medveten uppfattning som ryms inom ordning och följd. Vi har fysikens lagar att förhålla oss till som människor men vi har också universella lagar att lära oss att förstå och anamma. Dessa lagar ryms inom den Gudomliga ordningen och stegen inom dessa kan upplevas som en labyrint för den som är mörkrädd. För andra så triggas nyfikenhet, växtkraft och inre positiv tävlan där ordningsföljden utgör en Gudomlig vägledning att följa. På ett så medvetet sätt som möjligt är det viktigt att förstå att du inte är i liv av någon slump. Existensen upprätthålls genom din själs utveckling och genom dina mänskliga val och egensatta riktlinjer. Framförallt är du i liv för din egen skull. Precis som du är ett självförverkligande mirakel så är den Gudomliga ordningen satt att leda dig från start till mål. Svårigheten kan dock vara att sätta en startpunkt och ett målsnöre inom loppet av evighetens bana. Expansion är sällan linjär. När vi förstår tid och rum så finns ett kvar att upptäcka inom som utom och det är din själs rymd. Djupet i existensen håller både “alltet” i sin famn men också “intet”. “Intet” är den del av universum som ännu inte har skapats utifrån reflektion utan är dolt både för dig och för Gudomligheten. I den så kallade nya tidsfrekvens vi tillsammans är på väg in i så går vi hand i hand igenom vårt kollektiva växande. Vi följer alla ordningen tills vi kommer till den punkt då “alltet” och allt vi hitintills har upplevt spricker i ramarna för den upplevelseburna illusionen. Som en glipa i kulissen öppnas det vi skulle kunna benämna som himmelriket på jorden. Möjligheterna till att återskapa livet utifrån nya energilagar hämtade ur “intet” är vår nya väg att följa. Dessa energilagar är spunna ur ett garnnystan av liv som vi ännu inte varit i närheten av att upptäcka. Här pratar vi en kolossal transformation på ett själsplan. Den Gudomliga ordningen täcker vår tidigare upplevelsevärld från Alfa till Omega, början och slutet. Dessa steg kan symboliskt sett ses som klockans tolv heltimmar. I evighetens strålkastarsken har mänskligheten och existensen klättrat från ett till tolv för att i historiska guldåldrar rasa ner till klockan ett igen. Så har vi gått i maskineriet av tidens linje och urverk sedan urminnes tider. Det som nu sker inom den tid vi kallar för uppstigningen (som egentligen är en instigning i djupet av oss själva och i existensen) är att Gudomligheten lägger till en trettonde timma. En port ut ur evighetens karusell, ty Gudomligheten lovar att denna gång skall inte den Gudomliga ordningen vinna. Denna gång skall KÄRLEKEN vinna över den Gudomliga ordningen. Med andra ord så är vi många själar nu som väljer att kliva in i den trettonde timman. Det finns också många som väljer att på det traditionella viset lämna klockan tolv bakom sig och fortsätta stegen till klockan ett, två, tre osv. Dessa själar fortsätter sin resa och landar tryggt i att följa den mer konservativa uppstigningsmodellen. De kommer alltså att gå minst ett varv till i det Gudomliga urverket för att vid nästa möjliga möte med klockan tolv göra sig redo att gå igenom öppningen av den trettonde timman. Inom tiden som är nu på jorden så skapas alltså en skiljelinje genom världsuppfattningarna och mänskligheten kliver in i olika slags klusterbildningar och i helt olika tidslinjer. De som tar sig igenom porten av klockan tretton och de som väljer att stanna kvar ett eller flera universella klockvarv till. Så många som möjligt förbereds chansen att öppna glipan i illusionens kulisser och inta den största världsscenen på andra sidan livet. Detta har inte på något vis att göra med det vi kallar för döden. Det innebär att det liv vi tidigare känt till nu ersätts med ett annat slags liv, en möjlig väg själen aldrig tidigare tagit. Gudomligheten jobbar extremt hårt just nu för att väcka lekfullheten, nyfikenheten och kärleken i människors hjärtan. Men det är ditt val att välja positiva beteenden, känslor och ta ansvar för det som du ännu inte har bearbetat i dig själv. Det inre skadade och sårade lilla barnet föds på nytt och i denna pånyttfödelse skapar Gudomligheten en helt ny själsfrekvens. Du har inte längre någon direkt nytta av ditt tidigare själsmedvetande för i den nya tiden går barnen och de nyfödda själarna först och gammal visdom går sist. Barnen av den nya tiden föds inom dig och genom dessa föds också din själ om på nytt. Liv efter liv har din själ varit beständig, nu byts den till fullo ut. Ju djupare du når med din inre själsliga reningsprocess desto större blir Gudsmedvetandet och kärleken i ditt liv och det är genom den rymd som tillhanda ges till dig som du finner det nya livet inom livet. De nya själarna vilar som puppor i mänsklighetens innersta rum. Dock krävs det en Gudomlig rymd för att din nya själsfrekvens ska kunna ta plats och breda ut sina vingar inom dig. Länge har mänskligheten trott att det handlar om att höja sitt medvetande och sin frekvens genom att klättra uppåt i höjden för att få klar sikt. Så ser inte kartan ut denna gång. Varje gång vi klättrar mot ljuset så glömmer vi mörkret under oss och det brukar som oftast sluta med platt fall. Nu handlar det om att våga blotta varje droppe av vår egen svärta och lyfta på locket till ljuset i total överlåtelse till Gud. Och nej, Gud finns inte heller att finna på bergets högsta topp eller på det mest lysande moln på himlavalvet. Gud finns inuti, det handlar om kärleken till dig själv och att våga se dig själv med Gudomlighetens ögon. Både det svarta och det vita ögat! Råkar du se Gud inom himlens höjd eller inom jordens mest kärleksfulla hjärta är detta endast en reflektion av dig själv och den rymd du öppnat upp dig för i din själ. Allt börjar med dig, precis allt! Och det handlar om att ta ansvar för hela dig, inte bara de delar som känns bekväma eller lätt ljusa. Glöm aldrig att KÄRLEKEN rymmer allt och läker allt om den ges utrymme att vara med hela vägen inom den Gudomliga ordningens steg och följd. Oavsett hur lång väg du har kvar för att möta hela dig så glöm aldrig att älska varje upplevelse av vägen. Mörkret kan vara tufft att möta, men det som ofta upplevs ännu värre är det obearbetade mörkret inom dig, det går heller aldrig att fly ifrån. Det enda som händer är att du får börja om!